SannaEleonora

Sammanfattning av de senaste veckorna

BMB-tentan är skriven och mest troligt godkänd, så numera är jag 1/11 veterinär. Har nog aldrig pluggat så mycket, så får jag underkänt blir jag faktisk förvånad. Under "jullovet" hade jag i alla fall tid att besöka frissan för att fräscha upp håret med nya slingor. Jag hann även träffa nära och kära och äta allt som studentbudgeten inte håller för. Just nu har vi påbörjat kursen "organens struktur och funktion" eller OSF, första delen som ska tentas av är neurologi. Jag får se hur mycket jag kan va med för tillfället dock då jag råkat ut för lite elände. Jag skulle bara fram och tillbaka till bushållplatsen så jag knöt inte skorna, självklart hakade i varandra på vägen, jag försökte att inte ramla vilket bara gjorde att jag flög i backen hårdare, landade riktigt olyckligt och slet upp huden under knät så att man kunde ana senan med enbart ett vävnadslager kvar intakt. Blev ett besök på akuten där de efter många försök att gräva ut allt grus fick ge upp och boka in mig på operation dagen efter så jag kunde sövas. När jag vaknat efter narkosen meddela läkaren att det inte hade gått om de inte sövt mig, det var så mycket grus intryckt i vävnaden. Vad jag vet så klarade sig alla senor och viktiga strukturer, bara mjukvävnad som skadats. Nu är jag grusfri och ihopsydd, får dock inte böja knät då de fick klippa bort en del hud vilket innebär att det är ganska stramt och mycket drag i stygnen i rakt läge. På måndag ska jag träffa läkaren och får se hur det ser ut under bandaget, tydligen är det inte vackert men han fick ihop det i alla fall. 

kontraster 

Spenderade totalt 15 timmar på sjukhuset varav ca 11 bara var dötid i väntan på den enda läkaren på akuten och att en lucka för min operation skulle uppkomma. Alla var så gulliga och omtänksamma så i det stora hela var det inte så jobbigt. Knyt skorna säger jag bara, inte lönt att snubbla så illa som jag gjorde.  

 

    

Sista veckan innan tenta-p

Detta är alltså sista veckan med föreläsningar och obligatoriska uppgifter innan vi kan börja plugga på riktigt inför tentan första veckan i januari, jullov vad är det liksom? Denna vecka har jag även 2 arbetsintervjuer och sista dagen på D9 kursen är på lördag, även fast det inte är så stressigt i skolan för tillfället så känns den ändå smockad med måsten. Själva tentan är jag ganska lugn inför, känns onödigt att stressa upp sig själv inför något som man egentligen är ganska förberedd för. På söndag åker jag hem till pärona i Umeå, får träffa vänner, familj och älskade katten.  Även fast jag måste plugga större delen av "lovet" så ska det nog finnas tid för annat. 

 

Idag var det då lucia, vilket innebar att våra insparkare lussade för oss, kanske inte så traditionsenligt men kul var det i alla fall. Skulle gärna berätta mer men insparken är något som det ska vara lite hysch hysch om, det är roligare om man inte vet vad som väntar. Även fast det är mycket plugg, tentor och allmän stress så är det världens bästa program och jag tackar mitt dåtida jag varje dag för min oändliga envishet att ta mig hit mot alla odds. 

Kunde inte vara mer sant, djurs kroppsvätskor framför människors kroppsvätskor alla dagar i veckan 

Tagga tenta-p, aka "jullov"

 

 

 

Hektisk vecka

Denna vecka har varit fullproppad, mycket att göra både hemma och på pluggfronten. I veckan låg fokus på fettmetabolism och hur kroppen beter sig efter måltid och fastan mellan måltider. Utöver det så var jag och Andreas och såg Nötknäpparen i tisdags, en balett som visades live på SF från Royal Balett i London. Det var fullkomligt magisk musik och otroliga framföranden av dansarna, trots visa störningsmoment från diverse barn i salongen som i min mening kanske var lite för små för 2,5 timmars balett. 

I helgen ska jag plugga inför D9 kursens sista moment, en skriftlig tenta och praktiska övningar på djur och attrapper. Annars ska jag bara ta det lugnt och vila upp mig efter veckan som varit. Jag ser verkligen lika trött ut som jag känner mig så lite skönhetssömn kommer inte sitta fel. Någon som jag är barnsligt taggad inför är när klassen väl beställt och fått varor från en brittisk sida som säljer medicinsk utrustning, jag har nämligen beställt ett stetoskop som är både snyggt och bra jämfört med stetoskopet vi fått gratis via en foderkurs som Hills höll i på kåren. 

 

Vilken helg!

Jag har haft fullt upp i helgen, fast på ett bra sätt. I lördags så hölls teoridelen av en D9 kurs som jag läser på gärdet i Stockholm. D9 ger en behörighet att jobba lite mer inom djursjukvården och underlätta för övrig personal genom att göra enklare uppgifter, såsom att medicinera inlagda patienter, lägga perifer venkateter och städa. Det var en heldag med mycket intressant och härliga människor.

På söndag hade jag sedan min första auskultation, vilket innebär att man går bredvid en äldre student som har jour och får på så vis se olika former av djursjukvård. Jag hade tur i oturen då flera djur kom in till akuten för mindre åkommor, få akuta fall är urakuta och kanske 60% av fallen som kommer in akut kan ofta vänta och komma in senare på bokat tid, detta enligt en leg. veterinär som föreläste för någon vecka sedan. Detta stämde när jag var där för de flesta djuren men i och med att det är jaktsäsong så kom det in flera djur på eftermiddagen som behövdes läggas in för operation. I och med att han jag gick bredvid hade moment kvar på operation fick jag även vara med där och se hur allt funkar vid sövning och sårbehandling mm.

Trivs så otroligt mycket i vårdpyjamas, tagga klinikrotation i fyran! ja jag vet min mobilkamera suger... deal with it

Något som var lite småläskigt var att jag fick det värsta blodtrycksfallet jag vart med om under pågående undersökning i ett patientrum, detta hände precis innan han var klar med undersökningen så vi gick ut innan det svartna helt framför ögonen på mig, jag svimmade inte och var fullt medveten men jag kunde inte se ett skit. Han fick hugga tag i mig och leda mig till en vägg så jag kunde sätta mig ner. Det hela gick över väldigt snabbt och jag var på fötterna igen inom nolltid men det hade gärna fått hända någon annan gång liksom. Måste ha haft lågt blodsocker eller nått för inget jag såg i rummet var särskilt chockerande eller obehagligt, en vanlig rutinundersökning liksom. Får se till att ha mellanmål till hands nästa gång jag ska göra något liknande...  

 

Getter har en särskild plats i mitt hjärta

Idag hade vi den efterlängtade getövningen med SLUs getbesättning. Jag tror inte det är så många som vet hur otroligt charmiga dessa djur är. Det är inte förrän man får lite djurkontakt som man inser hur otroligt mycket det gör för välmåendet att bara vara med ett djur en stund, spelar ingen roll om det är katt, hund eller i detta fall getter. Djur har en förmåga att göra en lugn och harmonisk. I övningen ingick det att vi skulle lyssna på hjärtfrekvens, kolla andningsfrekvens, väga, ta tempen och även lyssna efter nätmage- och vomkontraktioner. Getter är alltså idisslare med fyra magar likt kon, och på vänster sida kan man se en triangel vid höften (den s.k. hungergropen) om man lägger stetoskopet mot geten på detta ställe eller lyssnar genom att lägga örat dikt an så kan man höra som ett åskmuller. Det är då detta åskmuller som är en kontraktion och normalt så kan man under ca 5 minuter höra 3-4 kontraktioner. Kan man inte höra något åskmuller alls är det något på tok med getens mage och man behöver undersöka saken vidare. Det var riktigt kul och i och med att det var andra gången jag genomförde denna övning så gav det väldigt mycket. Övning ger färdighet.  

 

Jag fick nu ikväll ett väldigt spännande mail, nämligen ett erbjudande att auskultera nu på söndag. Auskultera innebär att man går med en student som är inne på sitt 5:e år och har jour på kliniken. Det kommer bli helt fantastiskt att äntligen få se hur det går till inne på en veterinärklinik in real life. Dock så är det på en söndag så får se om jag faktiskt få se något spännande. På lördag blir det D9 kurs i Stockholm så får se om jag kanske får lära mig något som jag sen får se på universitetsdjursjukhuset sen på söndag. Jag inser när jag skrivet detta att jag inte riktigt landat i tanken att jag en dag kommer stå på en klinik som leg. veterinär, det är så sjukt.

Underbara Biskvi, lugnet i stormen. Var så snäll när vi böka med henne, självklart med lite godis som muta. 

Vad händer i mitt liv då?

Länge sedan något hände här, av olika anledningar. Sedan sist så har jag skrivit högskoleprovet 3 gånger och därmed höjt mig från 1,1 till 1,6, flyttat 3 gånger, lämnat EoD, och tack vare högskoleprovet tagit mig in på drömutbildningen: Veterinärprogrammet!

2017 var för mig ett år fyllt av ångest, stress och en enorm lättnad, allt på samma gång. Efter att att jag höjt mig till 1,6 på högskoleprovet så följde en extremt ångestfylld sommar. Grejen är att längsta antagna poängen vart 1,6 de senaste åren, vilket gjorde att jag verkligen låg på gränsen. Första beskedet kom och jag stod som 5:e reserv. När andra beskedet kom stod jag på jobbet, jag hade så ont i magen och ville egentligen bara gå och lägga mig under en sten, kring 9 loggade jag in på antagning.se för att se om beskedet kommit, det hade det... Jag öppna direkt och scrolla ner, och såg med stora gröna bokstäver ordet "ANTAGEN". Jag skakade som ett asplöv och ville bara kollapsa i en gråtande lycklig hög av lättnad, vilket inte gick då jag skulle servera vårdtagarna frukost. Jag meddelade mina närmsta, svalde gråten och fortsatte dagen som vanligt.

  

Så vad har hänt sen dess då? Tja jag har överlevt insparken, första muntan och tentan, andra tentan och snart har jag genomför en extern D9 kurs som gör att jag får jobba som djurvårdare på utökad nivå till sommaren. Just nu läser vi en kurs som heter Biomedicinsk Baskurs, låter ungefär lika inspirerande som den är. Jag ångrar inte för fem öre att jag läste 2 år av EoD, speciellt då jag läst en liknande kurs tidigare, skönt att repetera och inte behöva lära sig exakt allt för första gången. 

 

Nu känns det som om livet börjat på riktigt och jag nyper mig fortfarande i armen då och då bara för att allt är så overkligt. Klassen jag hamnat i är så skön och spexig att de kommande åren inte kan bli annat än roliga och extremt lärorika. Jag tänkte försöka att dokumentera denna resa (klyschigt jag vet), hur det kommer gå återstår att se men ibland är det skönt att skriva av sig och kanske inspirera någon annan att söka till världens bästa program.

 

Hela insparken var så galet härlig, vem vill inte springa runt i kliniktröja och operationsmössa hela dagarna liksom?

 

Jag lovande mig själv då jag satt och pluggande inför högskoleprovet att jag skulle bränna alla prov som jag skrivit ut för att kunna simulera riktiga provpass hemma.. det gjorde jag också, alla 111 prov gick upp i rök, jag vann över mig själv.

Denna namnskylt har jag drömt om, nu är den min och står fint placerat i mitt smyckeslåda så jag ser den varje morgon jag kliver upp, en påminnelse om lycka alla tidiga mornar med sega föreläsningar.  

På torsdag får jag träffa skolans getter igen, som jag längtar. Denna bild är från i våras då de bara var några veckor gamla, helt underbara och galna... nu tror jag de är något större dock...

 

 

Livet som EoDare

Här har det ekat tomt ett tag, det har sina anledningar. Jag är nu inne på den andra kursen i min utbildning och jag har helt enkelt inte haft tid till detta. Jag vill inte påstå att jag har det nu men ja, här sitter jag ändå. Under de veckor som har gått har vi hunnit ha inspark, bland det roligaste jag varit med om, avslutat en kurs inom evolutionsbiologi och ekologi, påbörjat en om djurskydd, etologi och etik samt blivit vegetarian.

Efter de föreläsningar vi har haft om alla beteenden som köttdjur inte får utöva trots behov, och hur man håller dem i Sverige idag kan jag inte säga att kött är något som lockar längre. Senast jag började äta vegetariskt var det för att jag mådde bättre fysiskt, nu är det för att också få må bra psykiskt. Detta verkar vara nästintill oundvikligt om man läser utbildningen Etologi och Djurskydd eller som vi säger på SLU, EoD. I ett samtal med en före detta EoDare och numera kursansvarig fick vi veta att enbart 5 personer fortsatte äta kött efter utbildningens slut, resten blev antingen veganer eller vegetarianer. Detta talar verkligen för att den djurhållning vi har inte tillgodoser djurens fysiska eller psykiska hälsa på ett sådant sätt att man kan förbise det och ändå konsumera kött och andra animaliska produkter.

Annars så älskar jag utbildningen och klassen jag hamnat i, och stämningen överlag inom programmet är väldigt familjär. Alla delar en passion för djur och deras hälsa och det är verkligen givande att äntligen få umgås med personer som tycker det är intressant att diskutera ett djurs beteende. Man kan verkligen vara sig själv och i och med att nästan alla som läser detta program delar samma intresse så känns det som om det inte finns lika tydliga gränser mellan de olika årskurserna i programmet. Det är inte som i gymnasiet där de äldre nästan alltid såg ner på det yngre utan man känner sig jämlik och det finns ett engagemang i att alla ska få känna sig välkomna. Gillar man djur och brinner för att de ska få må bra på alla sätt och vis så borde man verkligen söka sig in på detta program. det är verkligen värt det även om man får se baksidan av djurproduktionen och djurhållningen i Sverige i allmänhet.

I allmänhet så är hela SLU ett härligt universitet att plugga på och kåren gör så mycket roligt att det alltid finns något att hitta på. Till exempel så finns det "bonde söker fru pub" där olika utskott turas om att hålla i en pub på kåren varje onsdag där folk träffas efter skolan, dricker lite drinkar, äter lite mat och sedan kollar på bonde söker fru på storskärmen. Det är skitkul och man känner att man kan vara sig själv för alla är lite smått knasiga på sin egna vis.

 

   Keep calm and love animals

Uppsala Update

Ja vad har vi gjort sen jag skrev här sist.... vi har shoppat, haft Andreas mamma på besök och kollat in respektive campusar. 

Något som var väldigt uppskattat med Andreas mammas besök var all mat hon köpte till oss, för att nämna en sak. Dagen hon kom var en fredag, eftersom vi inte planerat mat för helgen utan tänkte äta rester så ekade kylskåpet tomt bortsett från middagen vi tänkte bjuda henne på. Det första som skedde då vi mötte upp henne i centrum var att hon köpte den största limpa bröd jag någonsin skådat, marmelad och sån där ost som luktar fruktansvärt men smakar himmelskt. Mackan som förtärdes när vi väl var tillbaka i lägenheten var så obeskrivligt god. Efter att bara ha levt på nyttigheter i en vecka utan onödiga snacks i skaferiet så var denna macka som en gåva från ovan. Jag kommet leva på den smaken länge. Sen så kan jag bara meddela att vårat ICA här på heidenstamstorg säljer se sötaste jordgubbarna man kan få för pengar (inget slår dock de vi har i landet hemma i Yttertavle). De har även lite mer spännande glass här på varmare breddgrader, vad sägs som laktosfri vaniljglass alá banana split? Det var kort och väldigt gott vanlig vaniljglass med marrängbitar och bananchokladsås. Jag kanske inte är den bästa säljaren för denna glass, men god var den, det kan jag lova.  

 

Något som jag tror ingen ungår att se när de besöker Uppsala är hur otroligt vacker och grön stad det är. Överallt finns ekalléer och från dag ett i denna stad har vi haft strålande sol. Man hittar hela tiden nya mysiga ställen att bara supa in och atmosvären är så positiv. överallt ser man personer som njuter i solen och ingen verkar vara på speciellt otrevligt humör. Detta är kanske bara temporärt men jag tänker njuta så länge det varar.

Efter denna väg kommer jag cykla varje morgon för att ta mig till campus, och jag kommer verkligen njuta av hur otroligt mysig denna strecka är. 

Sen så vet jag inte om jag nämt det än men innan vi flyttade så var jag och klippte mig. Det är ingen megastor förändring men det är något nytt, som jag verkligen trivs i. Jag kommer mest troligt klippa en jämnare längd senare i höst men för tillfället gillar jag fräsigheten i denna frisyr. Man ser lite mer spännande ut, eller ja, man känner sig lite mer spännande i alla fall ;)

  

Uppsala

Ja vad har hänt de senaste dagarna här i Uppsala?

Vi har införskaffat oss lådinredning för köket, putsat fönstrena och monterat upp får fina, och otroligt sköna säng. Vi har även varit någon tur in till stan och kommit på den godaste kycklingmarinaden ever. Det har även blivit en extra tur ut till IKEA och jag tror att vi äntligen är klara med inredningspysslet. Det ser ut som om det är vi som bor här och vi trivs verkligen nu. 

Idag ska vi cykla ut till mitt campus och se vart jag ska infinna mig första dagen om lite mer än en vecka. Vi ska även köpa en stavmixer, man kan inte äta klumpig potatissoppa liksom...

Visst lever vi ett ytterst glamouröst liv? Haha eller inte, jag tror vår vardag är vanlig och tråkig som precis alla andras. Dock så är mycket nytt fortfarande och det blir liksom kul upptäcka nya grejer varje dag. 

Igår köpte jag en cykelhjälm, det är verkligen intressant hur barnslig man känner sig i en sådan. Lite tråkigt med tanke på att alla bör ha cykelhjälm, men skippar det då det inte hör till normen. 

Till råga på allt så var juniorhjälmarna de enda som var små nog för mitt lilla huvud..... Lite löjlig ser man ut....

JAG HAR FLYTTAT!!!

Ni läste rätt, nu sitter jag i vårt fina kök i uppsala och bara njuter. Vi är klara med uppackningen och nu inväntar vi bara våran efterlängtade säng som ska komma på tisdag. 

I fredags satte jag, mamma och pappa oss i bilen och bilade ner hit melan 5 på kvällen och 1 på natten. En stor del av E4:an var avstängd så vi det hela tog lite längre än väntat men sen flöt allt bara på. Igårkväll Kämpade vi hela kvällen med att diska porslinet, tvätta och packa upp. Vi storhandlade även och det var inte billigt kan jag ju bara tillägga, men nu har vi mat för hela veckan och alla basvaror vi känner att vi behöver.

Det blev en vända på ikea i går, och vi ska dit igen i morrn. Även om vi fick med oss mycket av det vi behövde så glömdes lite finlir.

Ikväll blir det film och bara vara i soffan. Ska passa på att öppna chokladen jag fick av urgulliga Alma i torsdags, om du läser detta så kan jag inte säga annat än att det var enormt uppskattat från både min och Andreas sida ;)

Jag. Älskar. Choklad

 

 

Flytten

Nu är det bara lite mer än två veckor innan jag och Andreas tar vårt pick och pack och drar till Uppsala. Nästa vecka är min sista arbetsvecka och studentlitteraturen börjar dimpa ner i brevlådan. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte hade blandade känslor inför detta, på ett sätt är det så otroligt skönt att äntligen få flytta ihop med Andreas och därmed flytta hemifrån. På ett annat sätt så känns det sorgligt att jag snart måste säga hej då till mitt rum, min katt och min familj. Det är inte ett hej då för alltid men det känns som det.

Det känns som om sidorna i mitt livs bok håller på att ta slut och snart måste jag börja på en ny bok, en ny spännande bok. Jag kommer att sakna Umeå och allt därtill. Jag kommer sakna närheten till familj och vänner och jag tror det kommer ta ett tag innan mitt hem inte känns som hemma längre. För tillfället har jag två hem, ett i Uppsala och ett här.   

Usch vad svårt det kommer bli att säga hej då till Sune, tänk att jag haft han sen jag var 7 år gammal, jag kommer verkligen sakna honom. 

Upp